I bilen på hemväg



Tomas och jag har varit i Uppsala på Företagsseminarium för Islandshästföretagare. Sitter i bilen och har just ätit på Max.

Vi åkte upp igår fm och hade med oss Victor som skulle hem och jobba! Kl 13 började vårt första föredrag, ett väldigt intressant företag från Ödeshög, Urnatur, berättade om sin verksamhet. Vill ni åka till något alldeles speciellt ställe, åk dit! Kolla in deras hemsida Urnatur.se.

Sen  följde flera mycket bra föreläsningar. En om ny forskning på Fång. Om nyupptäckta  orsaker som det kan vara. Sen var det en konsult från LRF som pratade skatter och momsregler. Mycket bra det också. Till sist fick vi höra om Sif:s eventuella omorganisation. Men då halvsov jag faktiskt!!!

Kvällen avslutades med en jättegod buffé. Sen åkte vi hem och slängde oss i Roberts soffa! Victor som jobbade till kl.22 kom och tog en kopp te med oss innan vi somnade.

Idag har vi haft grupparbete om hur vi skulle utveckla våra företag. Det har varit intressant och vi har träffat många supertrevliga människor (plus några besserwisser som bara pratar själva och inte lyssnar!)

När vi skulle åka hem så kollade jag om vi skulle kunna hinna till Olsson for You som säljer varma skor och kängor. En gårdsbutik mitt i buschen! Vi hann dit och träffade ett trevligt par som hade får och flera bordercollies.
En ljuvlig liten tik som heter Tess klappade vi på. Hon var så fin....

Nu är vi snart i Askersund och det ska bli skönt att komma hem.

Glädje och sorg

Igårkväll kom pojkarna hem från Uppsala för att bo några dagar.

Vi passade på att fira Karins födelsdag, 26/10 och Victor som fyllde 18/9. Mormor och morfar, Fredrik och småtöserna var här.Vi lagade chili con carne och hade ris, sallad och gott bröd till det. Sen kladdkaka (färdigköpt) med grädde och hallon. Mums!



Sötaste My och Moa

Jag var på Ringblomman igår fm och fick behandling. Sen frös jag hela dagen och kände mig urken. Har jag aldrig gjort förut efteråt.

Vi tog iallafall en ridtur efter kaffet, Karin och jag. Jag tänkte att jag bara "åker med " idag, så jag tog ridgjord och inget spö som jag brukar ha att peta lite med! Och Beris gick sååå bra! Han töltade så fint och lätt! Ska sluta rida och bara åka med istället!!

När vi ätit lunch så åkte vi och handlade det vi behövde till kvällen. Sen var det matlagning och lite röj här hemma innan de kom.

En trevlig kväll var det. När släkten åkt hem så tog vi i familjen ett parti plump. Det slutade inte förrän 00.30, så imorse var vi lite trötta!

Jag vaknade 7.15 imorse och pallrade mig ut och fodrade. Funderade på att lägga mig en stund igen, men då är jag man ju lite pigg efter att ha varit ute! Robert och Diesal kom in efter en liten stund och åt frukost. Sen kom Karin och vi gick ut och jobbade lite.

Strax efter 10 väckte vi Victor och sa att det var kaffedags!

Sen hjälptes vi åt att bära in den stora kaninburen (går åt 4 pers!)  och alla agilityhinder. Så skönt att få in dem.

När vi ätit så åkte Karin till jobbet och Robert, Victor, Diesal och jag åkte på shoppingrunda till Mjölby, Hogstad och Skänninge! Jag hämtade mina glasögon, grabbarna köpte skor och vovven fick ett täcke.



Moa och Diesal

Diesal och jag är själva här hemma nu.  Tomas och grabbarna åkte till farmor. Diesal ligger i Nellies säng och myser. Den får stå kvar ett tag. Jag tycker om att de ligger i den. Vilma ligger också där när hon är här.

Idag när jag stod vid diskbänken fick jag en sån känsla av att Nellie skulle hoppa upp på min rygg med framtassarna. Hon gjorde ofta det när hon ätit. Först pep hon till och viftade på svansen som en propeller, sen hoppade hon upp och stötte till mig. Ibland kommer sådana känslor, hon känns så närvarande.....

Det är sådana tillfällen som är jobbiga och jag saknar henne så otroligt mycket. Fattar nu hur mycket vårt liv styrdes av henne. Inte på något vis negativt, men allt vi gjorde så var hon en del av det. Vi hade ju ingen annan än Karin som kunde ha henne så hon var ju med någon av oss jämt!

Idag när Diesal var med oss i bilen och flåsade (!) så kändes det för en sekund som det var hon som lät bakom mig. Ibland är de lite lika.....




Alltid lätt att koppla av....älskade hund!

Slut på helgen

Idag har det regnat hela dagen. Natten också för den delen.

Tomas skulle ha suttit på pass imorse men när klockan ringde så stängde han av. Sitta i spöregn är ju inget vidare.

Jonna var här idag. Karin och hon körde Beris med nya vagnen. Det gick så bra!

Vi har flyttat staketet i hagen, så hästarna  fick lite mer gräs att gå och tugga lite på. Det var så blött i hagen närmast stallet där det är nerbetat. De blev överlyckliga och bockade runt, trodde tydligen att det var en ny hage! Det är den de brukar gå  på dagtid i fast nu drog vi om staketet så de får gå där hela tiden!

Sadelkammaren börjar bli riktigt bra! Idag har Tomas spacklat och slipat. På kvällen hjälpte Karin och jag till att sätta upp väv som vi sen ska måla.

Igår var Helen här på em. Det regnade då med. Vi fixade hos kaninerna och sen allt vanligt kring hästarna och fåren.

Karin åkte hem tidigt,  så Tomas och jag fick festa själva på lammfärsbiffar med bulgur och 2 såser. Mums!! 

Vi skulle egentligen ha åkt till Eva och Rolf och badat i deras tunna, men det var skönt med en slapparkväll i soffan. Det får bli en kväll med bättre väder om man ska bada!


Saknar vår lilla ängel Nellie så mycket. Vi säjer det hela tiden. Vad man än gör så påminns man om att hon saknas här hemma. Fast att hon knappt gjorde något väsen av sig så är det i vardagliga händelser som man märker saknaden. Hela tiden när man gör något så vänder man sig om efter henne.

 



Fredag

Idag har den gått en vecka sedan den hemska dagen då Nellie fick somna in. Det går en dag i taget fast i början undrade jag hur jag skulle stå ut.... Nu kan jag prata om henne utan att börja gråta varje gång. Det beror förstås på vem det är jag pratar med också.

Idag var jag med Cattis och hennes hund till veterinären i Boxholm. Rittva på Sörgårdskliniken. Först grät vi i telefon igår när hon ringde och sen lite idag när vi träffades. Men sen kunde jag prata om Nellie både med Cattis och med Marie som jobbar på kliniken.

När vi åkte hem stannade vi på Burger King och åt lunch och satt och pratade. Fattar inte hur mycket vi kan prata vi två!!

När jag kom hem red Karin och jag ut på Beris och Nökkvi. Men det har ju snöat, så de fick ju klamper under hovarna och halkade hit och dit! Inte så kul.

Igår red vi alla hästarna. Karin red 3 stycken och jag 2.  Så denna veckan har de fått gå ordentligt. Känns bra.

Jag tränade igår morse innan jag åkte hem efter jobbet. Det var en månad sedan så jag har träningsvärk i både armar, ben och mage. Har ju simmat 2 dagar också, det känns med!

Snart kommer Tomas. Han skulle handla så vi ska göra tortillas med älgskav och en massa grönsaker. Mums!


onsdag på jobbet

Tar en kopp kaffe efter maten och ska snart packa ihop för att åka till simhallen.

Det är är skönt att vara på jobbet och vila tårkanalerna lite....

Igår jobbade jag hela dagen. Sen solade Karin och jag en kort stund innan vi simmade ljussim. Det är skönt, men skulle kunna vara ännu skönare om vissa "tanter" kunde sluta att använda bassängen för privata samtal. Några simmade i bredd och pratade oavbrutet och en väldig massa skit om sina arbetskamrater m.m

När jag kom hem var klockan nästan 21, så jag bytte om och gick ut till hästarna. Skrutthästen Birkir verkade ha lite ont i magen igen. Det regnade ju, han verkar få ont av blött gräs.

Jag lade ut en hel höbal, men varken Birkir eller Katur åt en enda tugga. De som behöver!! Fast de hade gått i en egen hage med mer gräs så de var väl mätta.

Tomas kom hem från sin studiecirkel. Jag tog te och macka men han hade fått äpplepaj och var proppmätt!

När klockan var 23 gick vi ut för att se om allt var okej med lillskrutten innan vi gick och lade oss. Då hittade vi dem inte! Hur lätt är det att gå i skogen bland rötter och grenar med en pannlampa på 2 pers!! Jag snubblade omkring som en tok!

Till slut såg vi att vi gått om varandra, de hade gått tillbaka till stallet och stod och tuggade  på några höstrån som låg kvar. Allt var i sin ordning.

Jag frös som sjutton eftersom vi hade simmat och  bastat och jag var inte torr ännu.....

Kom isäng alldeles försent och var astrött imorse.Men nu går det bra. Simhallen nästa!



Birkir en känslig kille!


Måndag i oktober

Jag jobbade lite längre idag och kom hem vid 11 -tiden. Karin var här och var ledsen. Det är så jobbigt att komma hit och Nellie inte är här, sa hon. Vilma sprang också in och kollade där Nellie brukar ligga.

Jag var glad att de var här för jag känner precis likadant, det är så tomt att inte mötas av underbara Nellie. Hon kom fram och viftade på svansen, sa hej och gick sen in och lade sig på mattan och väntade på att man skulle komma in. Alltid så klok och uppmärksam på vad hon skulle göra.Ville vara till lags.

Nej inte alltid så klok!! Det fanns tillfällen när man undrade vad som rörde sig i huvudet på henne!! Hon blev ju blockerad när vi åkte bil, då fanns inget annat. Hon låg blickstill och dreglade...inte så klokt! Timme efter timme när man åkte långt. Hon sov aldrig i bilen. Kontakt kunde man glömma. Men med åren fick jag henne att ligga still iallafall istället för att fara upp och ner!

Idag har Karin och jag ridit först på Nökkvi och Beris en dryg timme. Det blåste så de blev rätt så pigga! När vi hade ätit lunch (14.30!) gick vi ut igen. Gav fåren mat, mockade i hagen och sen tog vi en rejäl skritt-tur på Katur och Tindra. Det var kul. Tindra kändes positiv och rolig. Hon har blivit lite trött på mig när jag har hållt på och longerat henne flera gånger i veckan i rundpaddocken. Hon skulle ju gå ner i vikt innan vi skulle rida.....

Inte för jag ser att hon har gått ner i vikt, men hon har iallafall fått bättre kondis! Vi travade en liten bit också, det kändes kanonbra! Stabilt!

Nu på kvällen har Karin och Tomas bytt till vinterdäck på bilarna. Så nu kan det bli kallt!


Karin och jag förra vintern!







Ännu en dag...

Sorgen ligger som ett tungt täcke över allt man gör. Att man kan sakna någon så mycket. Min älskade hund som var så speciell!

Vi pratar om henne hela tiden. Jag tror att det är bra. Vi har ett behov av att prata om hur det var, hur hon var och saker som hänt förut.

En av sakerna vi pratat om är att hon hade nog flera liv, som en katt typ! Det har hänt en hel del runt henne.

Glömmer aldrig när vi körde ponnyn Primula och Nellie var unghund. Nellie satt på kuskbocken imellan oss. När Tomas sa galopp till hästen tog Nellie det som ett kommando:Hopp! Så hon hoppade rakt ner mellan häst och vagn i full galopp. Hon var kopplad och släpade efter några meter innan vår häst hann stanna! Men då trodde vi att det var kört!

Min galna lilla hund! Hon var så lyhörd för allt man gjorde. Som när vi letade svamp som hon markerat. Vi såg ju inte var den var, då böjde hon på huvudet och lyfte på mossan! Hon förstod så mycket!!

Sen hade hon lite konstiga ideér och intressen. I stallet tyckte hon att hon var chef. Hästarna fick inte stå och hänga över boxdörrarna och inte skrapa med hovarna! Då var hon polis!

När Vilma var valp och grävde i våra trädgårdsland så räckte det att vi sa ifrån en gång, sen skötte polishunden det.

På gott och ont så lärde hon sig snabbt, även sånt man inte ville.....som till exempel att nafsa till för att slippa bli klappad...

Det var vår lilla solstråle, även om inte alla andra såg de sidorna.

Det är så tomt när man kommer upp på morgonen. Hon blev alltid så glad när jag kom ner för trappen. Svansen gick och hon pratade lite med mig:Hej kommer du nu, så vi kan gå ut och fodra och jag kan äta lite hästskit!

Hoppas det finns hästskit i hundhimlen!


Ledsen och sorgsen

Jag fattar inte hur man kan gråta så mycket. Ögonen är så svullna så det känns konstigt.

Vaknade inatt flera gånger och hade svårt att somna om. Grät så jag blev täppt och fick ta nässpray.

Jag tycker jag hör Nellie komma tassande. Jag kollar efter henne vad jag än gör och förväntar mig att se henne komma farande. Äta marsvinsbajs när jag byter på marsvinen.Jaga ogräs när jag kastar iväg det. Kolla kaminen när man lägger in ved. Hon hade lite udda intressen......

Nu är jag på jobbet. Skönt att få göra något annat. Hemma påminner allt om Nellie. Hennes fina säng som Fredrik snickrade alldeles nyss. Hennes mat-tunna,  vattenskålen, kopplen som ligger i hallen, alla leksaker, filten i fotöljen.

Idag tog vi iallafall en ridtur, Tomas och jag. Sen kom Karin med 2 vänner och fikade. Givetvis pratade vi om döden, om djur vi haft och hur mycket vi älskat dem.

Nellie var inte bara vår hund. Hon var min arbetskamrat som lärde mig allt jag kan om hundar och inlärning. För 5 år sedan hade jag ett alldeles vanligt hundägarförhållande med henne. Men vi utveclades tillsammans de senaste åren. Hon gjorde att jag har ändrats som människa.

Jag glömmer aldrig när jag skrek NEJ åt henne när hon tog fel hinder på en agilityträning i ett kallt ridhus. Jag såg hur förvirrad hon blev och gick hem och letade reda på en instruktörsutbilning på Hundens Hus. Några månader senare började vi vår gemensamma resa.  





 

Så ont i mitt hjärta

Idag är en av de värsta dagarna som jag varit med om.

Nellie, min prinsessa finns inte mer.

De ringde från Strömsholm vid 17.30 och sa att det var ett mycket  komplicerat problem med benet. Ett ligament var helt av och "plattan" bakom handloven var helt väck. Den enda möjligheten var en operation som i sig var svår. Man skulle få fräsa bort allt trasigt, ta ben från något annat ställe på benet, steloperera det hela och det var inte ens säkert att det skulle bli bra. Gips i 3-6 månader beroende på läkning. Omläggning av gipset och koll flera gånger under tiden så det läkte...vilket lidande.

Efter många tårar och hysterisk gråt tänkte vi lite klarare. Nellie i gips, stelopererad led, ska hon lida och ha ont och det kanske inte läker. Hon kan inte få springa runt som hon vill här på gården och följa med ut på ridturer. Gå i koppel,ligga inne och vila i ett halvår,hur ser kroppen ut då? Hur mår hon psykiskt. Kommer en 11-årig hund klara att komma tillbaka?

När veterinären ringde så var lilla gumman nersövd efter röntgen. Så vi beslutade att inte väcka henne igen.Hon fick somna in.

Det gör så jävla ont. Tror aldrig att jag har haft så ont. Jo, när Nellie hade ont, igår och i tordags när olyckan hände. Då hade jag också ont. Hennes blickar gjorde ont och hennes tunga som slickade min hand när jag lossade på bandaget.

Vi lider. Men nu lider inte Nellie mer. 

Ännu hemskare dag

Nellie hade väldigt ont i benet när jag skulle gå ut på morgonen. Tassen var dessutom jättesvullen.
Jag ringde till veterinären som sa att jag skulle ta bort bandaget och vänta till svullnaden gick ner.

Det gick ju inte alls bra. Hon hade väldigt ont, det såg jag. Ville inte gå ut och kissa ens.

Karin hade varit och hämtat kaninungen för att lämna in den för kastration. Det var ju ingen hona, vi som döpt henne till Lillemor som My föreslog. Utan det blev Lilleman som då fick bli "det" för att kunna bo kvar med sin mor och far.

Så när jag skulle hämta kaninen i Valla så fick jag en tid för att kolla på Nellies ben. De var väldigt trevliga och proffsiga, men de tyckte ändå att vi skulle åka till Strömsholm för troligen var det en ligamentskada som de inte kan operera.

Fick ställa in min kurs som skulle varit sista gången. Stressade för att hinna ringa alla och ta en snabbdusch innan vi kunde åka.

Sköteskan som tog emot oss var väldigt trevlig, men veterinären fick jag inget vidare bra intryck av. Tyvärr. Men hon jobbade natt, så idag är det väl annan personal. Idag ringde de på morgonen och bad om lov för att söva henne. De skulle ta stressbilder på handloven som det heter. Jag har sagt knät förut, men det heter det ju inte på ett framben.

Fy sjutton vad jobbigt det är att sitta och vänta i ett väntrum i flera timmar. I torsdags var jag i Borensberg 2 timmar, igår 2 timmar i Valla och 2 timmar i Strömsholm. Kändes som när barnen var små och man satt oroligt i ett kalt väntrum och mådde dåligt.

Jag hoppas verkligen de tror på att det går att "laga"leden. Jag står inte ut med tanken på att det inte går.....

Försäkringen har ju sjunkit, eftersom hon är över 10 år. Vi som aldrig någonsin behövt utnyttja den. Hon är ju aldrig sjuk. Men nu när man behöver den så är veterinärdelen bara 15000. Det kommer nog inte att räcka så långt. Men blir hon bara bra så skitsamma, det får kosta. Får ta och spara på något annat.




Hemska dag!

Idag skulle jag vara ledig och bara åka på en fortbildning på jobbet 1,5 timme på eftermidagen.

Karin och jag hade tänkt rida och greja på förmiddagen, så jag och Nellie var ute redan halv 9 och fixade lite. Ulla skulle hämta hö så jag bar ner några balar.Nellie sprang som vanligt i trappen upp och ner.

När Karin kom skulle jag upp och visa henne hur mycket hö det var kvar av fjolårshöet. Då händer det vi fasat för flera gånger förut. Nellie tappar balansen i trappen och faller rakt ner i betonggolvet, ända uppifrån.
Säkert 2 meters fall.

Efteråt nu kan jag knappt minnas hur det var, förutom att man hinner tänka många tankar.....

Det blev ilfart till veterinärstationen med en ynklig vovve. Hon hade hamnat på sidan och ville inte stödja på ett framben.

Väl där så var hon en exemplarisk patient. Hon är så duktig. Eller rättare sagt så tror jag att hon stänger av lite och låter folk göra vad som helst. Det var 3 pers som lyfte och klämde, röntgade och lade bandage. Hon rörde inte en fena. Tyvärr reagerade hon inte mycket när de kände igenom benet heller så det var ju svårt att förstå var det onda satt! Men efter röntgen såg man att knät fått en rejäl smäll och det började bli svullet och mjukt. Inget brutet som tur var!

Nu har hon ett stort stödbandage, hon ska vila i 14 dagar och har fått Rimadyl. Hon är väldigt smärtpåverkad och vill inte röra sig alls. Har fullt sjå att få ut henne och kissa.

Hoppas att det ger sig lite till imorgon.

På eftermiddagen var jag på Platengymnasiet på fortbildning i dokumentation. När jag åkte hem kände jag mig febrig och sjuk och bara längtade efter att se Nellie. När jag kom hem viftade hon iallafall på svansen.

Jag tror jag fick en chock av det som hände. Jag frös och kändes varm omvartannat. Nu känns det lite bättre, fast jag har svårt att gå och lägga mig. Vill kolla vad hon gör, om hon behöver hjälp.


Min lilla sötnos

Måndag i oktober

Imorse small det i skogen! Tomas sköt ett rådjur. Blir lite att lägga i frysen. Jag var inte hemma utan hade åkt till jobbet. Nellie var med Karin på jobbet. Tur det, hon gillar inte när det smäller.....

Jag handlade på hemvägen efter jobbet. Karin och jag kom hit nästan samtidigt.

Efter att ha tagit lite te och en macka, hängt tvätt och plockat ur disk och allt annat småplock så gick vi ut till stallet.

Jag red Beris och Karin tog Freyja. När vi ridit en stund så kom jag på att vi ska börja använda våra reflexvästar nu när det är jakt, så vi syns!

Hästarna var pigga och glada. Skönt med lite kallare väder. Men de blir ju svettiga trots att vi har rakat bog och hals på dem.

När vi kom tillbaka tog Karin en cykeltur med Tindra och sen longerade hon Nökkvi. Jag mockade i hagen, gav fåren mat och gick en sväng med hundarna. Sen var det kolmörkt och vi gick in och åt kvällsmat.

Efter maten tränade Karin lite klicker med hundarna. De är så duktiga!!

Nu är det bra kallt! Vi eldar och ändå är man lite frusen. Men det är ju bara att klä på sig!



Nellie i skogen


Söndag, sen kväll

Tar en kopp te innan sängdags och lite kex till det.

Imorse var Tomas ute och satt i sitt jakttorn igen. Jag gick upp vid 7.30. Hann precis brygga te när strömmen försvann.Satt med tända ljus och åt frukost och läste i en bra bok.

När Karin kom på fm så hade strömmen kommit igen. Jag hjälpte henne att klippa Vilmas nos. Hon blev så söt!

Jonna kom vid 11tiden. Då red Karin och hon ut. Jag löslongerade Tindra som har fått lite bättre kondis men tyvärr är hon lika tjock! Men vi jobbar på!

Efter lunchen red jag Katur och Karin Freyja. Hundarna var också med. Det blev en skogstur med mycket volter runt träden! Red över det nyslagna gärdet hem.

Sen kom Sanna och Maritha med Tiger-pojken. Sanna och Karin tränade agility med hundarna. De var jätteduktiga båda två.

Tomas har slitit med det "nya" vindskyddet. Jäklar vilket jobb det är! Först montera ner, frakta hit och sen träla upp det igen. Mäta, flytta, mäta igen och tungt är det....

Imorgon börjar älgjakten. Flera grannar ska ut på morgonen.Tomas också. Tur att Nellie är hos Karin ifall det smäller utanför knutarna!!

Jag jobbar imorgonbitti,så nu är det Go´natt!



Vår vackra skog




Jonna och Karin efter ridturen

Lördagmorgon

Vaknade av att Nellie skällde, vilket är högst ovanligt.
Kanske sprang det något djur genom trädgården som hon rapporterade om!

Tomas är ute och sitter på pass. Det är det ju jakt nu.

Om min huvudvärk släpper snart så ska jag ta och tvätta resten av fönstren som är kvar.

Idag är det väldigt dimmigt. Det var det igårkväll också. När jag skulle fodra så hjälpte inte pannlampan!

I veckan så var det jobb hela onsdag och torsdag. På torsdagkvällen var det klickerkurs. Det är så himla kul att se hundarna. Undrar om inte jag är mest intresserad av alla! Jag kan titta på dem hur länge som helst! Jag tror att jag ser sånt som de inte ser själva. Man måste ju ha ett tränat öga för att se allt hundarna gör.

Igår var Helen här och åt frukost. En liten promenad blev det med. Så hjälpte hon mig med att ta ner kökslampan som var full av flugor! När vi ändå var i farten så tog vi alla lampor som var ganska fulla av döda flugor!

Efter att hon åkt så tog jag en sväng till Skänninge på Ö o B och handlade på Coop. På Coop kunde jag inte låta bli att vara polis. 3 ungar stoppade på sig godis när jag såg. "Ta upp det där med en gång!" Konstigt nog gjorde de det!

Amanda och Karin kom på em så vi var ute och red och sen putsade vi lite träns som hängt och blivit mögliga.

På  kvällen cyklade Karin och jag med Tindra och Freyja. De  var jättepigga och brallade i början. Jag hängde som ett segel efter!


Katur och jag

Tisdag i oktober

Igår åkte jag hem från jobbet på morgonen. Blev lite pyssel inne på fm.

Efter lunch gick Nellie och jag till skogen. Hon letade upp 2-3liter svamp igen! Nu ser man ju inget själv för alla gula löv! Men hennes nos hittar!

Karin kom senare på em, så då red vi ut på Nökkvi och Beris. Härlig höstdag med sol och värme!
Jag löslongerade Tindra också medans Karin red på Freyja.

På kvällen lagade jag fläskfilé med kantarellsås och bulgur till det. Gott!

Idag blev det också lite fix inne och jag åkte till affären på fm.

På em longerade jag både Tindra och Beris. Tindra tycker att det är jobbigt, hon är ju ganska mycket överviktig ännu.... men Beris gick jättefint med sväv i traven. Så kul att se! Han är ju så fin, men han skulle vara ännu finare med 70-80 kg mindre kropp!

Katur fick en cykeltur med Nellie och mig. På bortvägen var han seg som bara den och ville ligga bakom cykeln, men så fort vi vände gick det bra att springa! Han sprang så fint bredvid utan problem.


Sen var det dags att fixa iordning allt till avslutningen i vardagslydnadskursen. Satte upp tipspromenad och en liten bana där vi hade stafett!

När kursen slutade började det skymma så vi hämtade hem hästarna och gick sen in för att äta.


Lördagkväll

Igår jobbade jag hela dagen till i morse. Mattis och jag var i Askersund hela eftermiddagen. Gick runt på stan, fikade och besökte ett par loppis. När vi kom hem så blev det en promenad i råssnäs. Vi sov gott båda två inatt!

Imorse åkte jag hem kl 9 och hade valpkurs. Idag var det avslutning för denna grupp. Det har varit jättekul! Alla har varit så engagerade och intresserade. Idag hade jag hjälp av Cattis, det var bra!

När kursen var slut så åkte jag tillbaka till jobbet igen. Jobbar extrapass till imorgon. Idag var vi i Ödeby och gick en timme och hade med oss fika. Det var superskönt att gå och strosa där. Sen har jag frostat av frys och pysslat lite. Lagat mat också förstås.

Imorgon åker jag hem på dagen för det är agilityavslutning. Sen tillbaka och jobbar natten. Det är bra att få ihop lite timmar, för jag har tagit ledigt några andra pass när jag har kurs.

Robert och Victor är hemma hos oss denna helg. Typiskt att jag jobbar så mycket. Men vi hinner nog ses några timmar imorgon iallafall.


RSS 2.0