Tomas är ute och jagar några timmar. Han var ute igår fm också, men det blev inget skjutet.


Igårnatt sov jag som en kratta. Gick ner till soffan och slumrade istället. På ett sätt sover jag bra där, för jag kan lägga kudde under benet och sen är det mjukt (lite för mjukt) och jag ligger som jag lägger mig, kommer ingenstans. I sängen vänder jag mig om och vaknar av att det känns som en kniv vrids om i ljumsken. Sen är det omöjligt att komma till ro igen.

Jag undrar ibland om det här onda är till för att jag ska lära mig något. Kanske är det så. Jag har ju nästan aldrig varit sjukskriven utan gått och jobbat med brutna fingrar och gips. Även när knät var nyopererat så jobbade jag fast jag kanske skulle varit hemma.

Har nog ibland tyckt att andra varit gnälliga som varit hemma för än det ena och än det andra. Vad är lite ont, det finns ju tabletter för det. Kanske behöver jag bli mer ödmjuk. Man vet ju inte hur andra känner och upplever smärta.

Jag vet nu också att tabletter hjälper inte mot allt, även om det lättar lite grann så man kan fungera skapligt.

Igår fm satt jag i fotbad och gjorde samtidigt melodikrysset. Riktigt roligt faktiskt! Sånt har jag ju aldrig tagit mig tid till förut!  

Vid lunch gick jag ut en halvtimme med hundarna så de fick busa av sig. Jag mockade i hagen samtidigt. 1 kärra, sen tröt orken.

Det blev lite sen lunch, vid  14 tror jag. Sen tilbringade jag flera timmar halvsovandes. Vaknade till när Karin och Tomas kom in och då tog vi en kopp kaffe.

Karin åkte hem och Tomas och jag ägnade en timme åt hundarna i köket. Spelade spel och lekte/tränade.

Det var jättekul! Allie har lärt sig flera nya saker. Det märks att hon har börjat tänka lite mer :-) Något som är roligt är också att hon tillbringar mycket mer tid i köket med oss andra. I början låg hon ju helst för sig själv.

Jim är underbar att träna. han har sånt driv, ger sig aldrig, provar hela tiden nya saker om man inte fångar beteendet direkt!

Mio fyllde 3 år igår också så han fick förmånen att följa med Karin och Jonna ut på en ridtur!




På kvällen åt vi räkmackor och slappade framför tv.n. Jag gjorde korsord, för filmen var lite otäck!

Det blev kvälls/nattmat för djuren när klockan var över midnatt. Gissa om det gnäggades! "Är det dags att komma nu?"

Nu ska jag ta en kopp kaffe och ringa ett samtal till en familj som är intresserade av en hund från Hittehund.




 



1 kommentarer

marianne

27 Jan 2014 08:31

Vad fina hundarna är <3

Jag är övertygad om att allt har en mening, kanske är det så som du säger, att du ska lära dej ödmjukhet, jag kan tänka att om man aldrig lyssnar på kroppen och jobbar på som vanligt trots att man egentligen borde vila, så får man dubbelt upp så man inte KAN fortsätta utan blir TVUNGEN att vila...det är kroppens sätt att tvinga sej till vilan. Så tänker jag alltså ;)

Ja, de där sulorna, jag ska köpa nya filtsulor för dom tycker jag är bra, men inte de slitna jag har i nu...hihi Jag fick ett par supersköna strumpor av Maria, ull från islandsfår.
När sonen var yngre och man hängde vid hockeyrinkar flera ggr vecka stod vi ibland på tidningar, det hjäpte en del mot kylan.

Kommentera

Publiceras ej