Dagen efter helgjobb är det alltid mycket pyssla med här hemma. Började med att elda för det var bara 16 grader när jag kom hem.

Karin kom på fm så vi gick ut och grejade. Vi har köpt såna hönät som de ska kunna äta i under en längre tid. Tomas satte upp dem igår. Imorse fyllde han upp dem med dagens ranson. Klockan 11 var inte ett strå kvar!

Antar att man får räkna med att det kommer gå åt lite mer i början. De är ju vana att äta tills det är slut!

Det var svinkallt idag! Snålblåst och på nollan. När vi hade packat alla ikeasäckar med foder och mockat så gick vi in och åt pannkakor med bacon i. Mums vad gott det blev! 

Sen tränade vi hundarna lite inne och jag hängde tvätt. Råkade  tyvärr färga en vittvätt, rosa..........

Sen tog vi en långpromenad med hundarna. Det var kallt, men hundarna var mycket glada över att få gå där de inte brukar!

Karin åkte hem till sig efter promenaden och jag tog en kopp te och läste lite.

Idag ger jag mig själv en klapp på axeln för jag sa nej till en grej och imorgon ska jag säga nej igen......Jag måste lära mig att inte ta på mig för mycket. Jag säger ja fast jag inte orkar/vill/hinner.......Sen bryter jag ihop för jag känner mig stressad. 

Tyvärr dog den lille kaninen inatt. Han var ju inte så piggelin. Jag såg häromdagen att det "var något". Jag sa till honom: Hur är det med dig då lille vän!

Mina 3 kaniner bor ju tillsammans  i en stor box så man ser ju inte om han åt heller. Nu är det bara mor och far kvar. Det var deras son som dog. Karin sa att han var född -10. Så han var ju inte så gammal.
 
 
Den vite som ser lite tufsig ut var det som dog. Lilleman. De andra är Gustav och Vera, mor och far.
 
Nu ska jag läsa lite till. Håller på med en uppsats till utbildningen. Hästunderstödd psykiatrisk behandling!
 
Men först ta en kissrunda med vovvarna!
 
Natti!

2 kommentarer

marianne

17 Feb 2015 08:34

Atigas har sån´t slowfoodnät i boxen, han trampar runt sin mat annars, jag har hört att det inte är bra för nacken att äta ur det...men jag vet inte.

Bra där....att kunna säga "nej" är en konst, jag klarar det inte så bra heller, men tränar på det.

Vad synd med kaninen :( igår såg jag på ett program där det var en kanin som hade hosta...tror det var något med hjärtat, men såg inte från början så vet inte säkert.

Brigade kastade sej också, så jag började berätta om rådjuren i skogen, snön på grenarna stenar efter kanten och sån´t, det hjälpte till viss mån...vi pratade med varandra ganska tidigt....
Vet du att en hästs "säkerhetszon" är ca 10-12 meter, den sträckan dom förflyttar sej innan dom kollar vad dom flyr från? Brigade kom alltid tillbaka till mej efter han upptäckt att han flytt i onödan.
Jag åkte av ungefär varannan gång jag red första åren...ibland ett par gånger samma ridtur, så inte konstigt att kroppen är slut...haha

Stina

18 Feb 2015 21:25

Lilla ninen då =( Men vilket fin liv att fått bo i en stor hästbox och inte i en liten bur !
Jag hade kaniner tidigare - oxå i hästbox i stallet, saknar dom faktiskt !

Kommentera

Publiceras ej