Orkade inte...

 
Igår var jag helt slut. 
 
2 hundkurser och sen jobbet med djuren. Jag var helt galet trött på kvällen. Tur att vi har haft en massa rester att äta i flera dagar. Bara att värma något.
 
Idag hade jag också en hundkurs. Vi skulle börja klockan 10. 
 
Jag gick ut tidigt för att hinna allt innan dess. I vindskyddet möttes jag av en genomsvett Disa. Hon var alldeles blöt och frostig. Det var ju minus 6 grader. Helvete!! Jag kände direkt på mig att fölet hade kommit, alldeles för tidigt. Flera månader för tidigt.
 
Gick till skogen och letade. Hundarna hittade fostret ganska omgående. Navelsträngen låg runt halsen. Jag vet inte om det var orsaken eller om det är något annat. Vi ska ta ut veterinären imorgon och be att hon hjälper oss att ta ett prov på moderkakan och även på några organ. Det var jobbigt att hämta en säck och stoppa ner det i. Usch!
 
Tomas är ju sjuk än. Han är helt slut och sover mest. Men han kom ut och tittade på fostret och vi funderade på vart vi skulle lägga det så länge.
 
Kursen gick bra och var jätterolig.
 
Sen har jag ägnat resten av dagen åt jobb. Har inte hunnit rida varken igår eller idag. 
 
Kom ganska nyss in och värmde lite soppa och gjorde varma mackor till. Lär somna i soffan snart.
 
Det har iallafall varit fint väder i 2 dagar. Tror att solen tagit på mina kinder.

Kommentarer
Postat av: Mamma

Otroligt jobbigt.Många kramar till er alla.

Svar: Tack!
Agneta

2017-03-20 @ 09:54:04
Postat av: Marianne

Usch :( så himla tråkigt och jobbigt,
tog veterinären prov på fostren eller Disa, Eller på båda kanske? Hur mår Disa nu då? Saknar hon sitt föl eller förstår hon att det inte blir något?
Jag hade en hund som fick en dödfödd valp, jag var vara 10-12 år men jag kan fortfarande känna hur ledsen jag blev när jag såg vilken omsorg tiken gav den döda valpen, innan mor tog bort den...så hur är det för Disa?

2017-03-22 @ 21:28:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0