angdalen

Efter ett bra dygnsarbetspass åkte jag hem på glans-is! Kände hur jag bara gled och var nära diket på ett par ställen på vår grusväg.( Senare på dagen körde Lena av vägen just där och ringde för att be om hjälp)

 

Vägen var hemsk, men vår hage, den var ännu värre. Fick en chock när jag svängde förbi stallet för att fodra. Is överallt! Men de stod vid vindskyddet så jag fodrade där och gick in för att utfodra mig själv och hundarna.

 

När jag kom ut ett par timmar senare så gick jag en promenad med hundarna först. Kollade hur det såg ut i hagen nedanför grannen. Jo skapligt, men vägen dit var ju lika isig som hagen.....

 

 

 

 

 

 

Så kom jag på att jag kunde flytta dem till hagen vid huset. Där var ingen is i princip, för ingen har gått där sedan i somras/höstas när fåren var där. Sandade först utanför stallet. Då ser jag både Berserkur och Freyja går ut på värsta isen!! Hur tänkte de där? De for med benen så jag höll på att krevera. Freyja lyckades jag trycka upp mot staketet där det var några grästuvor, men sen var man tvungen att passera isen för att komma ut. Då kanade hon på mig. Ja herregud...... Berserkur vägrade gå där jag ville utan for omkring som han ville. Att de inte skadade sig....

 

Fick in några i stallet och resten i smatten utanför, mellan hagen och stallet. Sen ledde jag dem två och två. En med skor och brodd och en utan! Tre är ju skodda. Den som var oskodd försökte jag styra, den andra kunde ju gå var som helst. Fölis hade lärt sig att is var halkigt och hoppade (!) ut ur stallet för det var en pöl utanför, fast jag hade ju sandat!

 

 

 

Här var det mest snö!

 

Hämtade vatten i hinkar och gav dem en bal med hö. Pust! Sen hade jag lite mockning och inkörning av hö kvar.

 

När vi kom in var jag så trött. Lagade mat och åt och tänkte vila en stund. Men kom på att jag skulle låta hundarna få "jobba " lite. Det blev några hundspel och basketträning. Sen började jag  träna med tre bollar och se om de kan lära sig färgerna. Ha ha!

 

Sen lade jag mig i soffan en stund och slöglodde på tv, slumrade nästan till när telefonen ringde.

Lena hade kört av vägen och undrade om Tomas var hemma. Det var han inte. Men hon fick hjälp sen iallafall.

När Tomas kom hem gick vi ut och förberedde för kvällen. Disa och fölis fick komma till vindskyddet, där vi satte för med grindar. Jag vill inte att hon ska ligga i snön. Hon ligger ner mycket. Nu har de mycket halm att ligga i. De andra fick vara kvar. De fick en bal halm och en hö nu innan jag började skriva.

 

Jag missade mycket av mästerkocken. Får väl se ifatt en annan dag!