Karin och jag pratade om Freyja idag när vi var ute och red.
Egentligen är båda hennes hästar lite lika när det gäller inlärning. Fast de är olika till sättet!
Ska försöka beskriva:
En del djur är så snabba på att lära sig. De tror att så fort man gjort något ett par gånger så ska det vara så. De bygger ihop en egen kedja och tror att de har löst "koden".
Har sett det hos en del hundar också.
Det kräver ju mycket av tränaren då. Det går inte att upprepa samma sak för många gånger.
Man kan ju dessutom inte bli arg på hästen när den tror fel!
Till exempel så longerade Karin Freyja igår i vår paddock. Hon har lärt henne med ord vilken gångart hon ska ha. Så igår lät Karin hästen fatta galopp i ett hörn. I andra varvet så fattade hon galopp i ett annat hörn.
Idag skulle Karin rida på Freyja i paddocken. Då trodde hästen att det skulle ske på samma sätt som igår. Dvs fatta galopp i vissa hörn. När Karin saktade ner så blev hon så stressad. Hon trodde ju att hon hade kommit på hur det skulle vara.
Det är likadant om man rider i en viss gångart på vissa sträckor, det lär sig de flesta hästar. Men alla blir ju inte stressade eller förvirrade när det inte blir som de tror att det ska vara. Det upplever jag bara på vissa djur.
På agilitykurser händer det ofta att hundar memorerar en bana efter bara en gång. Sen vill man kanske hoppa på en annat sätt (när man tränar) och komma på ett annat hinder. Hunden fortsätter på samma runda som förra gången. Då är det ju lätt att ägaren blir arg på hunden och tycker att den är olydig.
När jag gick på specialsöket så var det en liten hund som inte hade kopplat riktigt vad vi gjorde, dvs nosade efter doftämnen. Hon trodde att hon hade löst "koden" för vad vi gjorde och markerade burken efter hur den såg ut. Det hade råkat bli rätt några gånger, att det låg ämne i just den burken.
Men om man jämför lite så är det ju som för oss när vi hamnar i situationer som vi inte riktigt vet hur det ska vara. Man vill ju veta hur det ska vara, vad som förväntas av en och man försöker luska ut på olika sätt.
Men nu kan vi ju inte prata med djuren på vårt språk, så det ställer stora krav på oss om vi vill ha ett bra samarbete.
Det jag vill säga med detta inlägg är att : Döm inte hunden/hästen innan du har analyserat vad du själv gjort!! Du kanske har tränat den att göra fel!
Egentligen är båda hennes hästar lite lika när det gäller inlärning. Fast de är olika till sättet!
Ska försöka beskriva:
En del djur är så snabba på att lära sig. De tror att så fort man gjort något ett par gånger så ska det vara så. De bygger ihop en egen kedja och tror att de har löst "koden".
Har sett det hos en del hundar också.
Det kräver ju mycket av tränaren då. Det går inte att upprepa samma sak för många gånger.
Man kan ju dessutom inte bli arg på hästen när den tror fel!
Till exempel så longerade Karin Freyja igår i vår paddock. Hon har lärt henne med ord vilken gångart hon ska ha. Så igår lät Karin hästen fatta galopp i ett hörn. I andra varvet så fattade hon galopp i ett annat hörn.
Idag skulle Karin rida på Freyja i paddocken. Då trodde hästen att det skulle ske på samma sätt som igår. Dvs fatta galopp i vissa hörn. När Karin saktade ner så blev hon så stressad. Hon trodde ju att hon hade kommit på hur det skulle vara.
Det är likadant om man rider i en viss gångart på vissa sträckor, det lär sig de flesta hästar. Men alla blir ju inte stressade eller förvirrade när det inte blir som de tror att det ska vara. Det upplever jag bara på vissa djur.
På agilitykurser händer det ofta att hundar memorerar en bana efter bara en gång. Sen vill man kanske hoppa på en annat sätt (när man tränar) och komma på ett annat hinder. Hunden fortsätter på samma runda som förra gången. Då är det ju lätt att ägaren blir arg på hunden och tycker att den är olydig.
När jag gick på specialsöket så var det en liten hund som inte hade kopplat riktigt vad vi gjorde, dvs nosade efter doftämnen. Hon trodde att hon hade löst "koden" för vad vi gjorde och markerade burken efter hur den såg ut. Det hade råkat bli rätt några gånger, att det låg ämne i just den burken.
Men om man jämför lite så är det ju som för oss när vi hamnar i situationer som vi inte riktigt vet hur det ska vara. Man vill ju veta hur det ska vara, vad som förväntas av en och man försöker luska ut på olika sätt.
Men nu kan vi ju inte prata med djuren på vårt språk, så det ställer stora krav på oss om vi vill ha ett bra samarbete.
Det jag vill säga med detta inlägg är att : Döm inte hunden/hästen innan du har analyserat vad du själv gjort!! Du kanske har tränat den att göra fel!
