Efter att jag jobbat en helg med långa dagar så blev Tomas sjuk.
På jobbet var det jättetrevligt. Jag hade med mig symaskinen och två barn sydde mössor och en väska och en kjol! Jätteduktiga!
Tomas är risig. Så nu får jag ta lite mer...
Igår och idag har jag mockat, mockat och mockat. Ha ha! Jag har gått 20000 steg idag, de flesta i hagen med ljudbok i öronen.
Igår fick fina Berserkur somna in efter att fått kolik akut. Men han hade en tumör som växte så dagarna var räknade. Jag har sagt att blir han sjuk igen så tvekar vi inte. Han har haft kolik väääldigt ofta.
Emilia och Beris
Hilma och Beris
Det gick helt lugnt till. Han bara lade sig ner på sidan som om han sov. Och veterinären kom på 20 minuter från det att jag ringt. Samma veterinär som var här för Greta i torsdags, då hon hade kolik.
Jag tror tyvärr de stoppar i sig lite som de inte borde när de går och plockar i hagen. För det var inte stopp. Hon hade bara jätteont. För knappt en månad sedan var det ju Gná som var sjuk.
Hästambulansen kom idag och hämtade Berserkur, de kunde inte igår. Men jag är så tacksam att slippa kadaverbilen. Tjejen som kom var jättetrevlig och snäll. Och de har en liten hästlastbil som de lastar in i.
Jim har varit dålig i magen ett par dagar. Hoppas det är tillfälligt, för det känns som om det räcker nu....
Idag har det varit fint väder. Kallt och soligt. Igår var det milt och mulet.
Jim och jag var på ett par promenader, sen har han legat och hållt Tomas sällskap.
Passade på att fota lite idag. Ute på eftermiddagen:
Jim
Birkir
Ikväll fotade jag katterna och hästarna när de fick kvällsmat. Vi har börjat lägga fodret i vindskyddet pga att det varit så milt och fodret blir nertrampat. Sen fick alla psylliumfrö och lite annat gott.
Sally
Isak
Bruno
Alfons
Kvällsmat!
1 kommentarer
Marianne
26 Jan 2022 13:34
Men vad ni är sjuka ofta, det blir tungt när man har djuren och gården som ska skötas. Hoppas Tomas snart är på benen igen.
Och Jim, vad har får med magen nu då?
Och Berserkur, så sorgligt, men rätt att han fick avsluta, har ni haft honom så länge? Vad skönt för en häst att få stanna hela livet hos samma människa, det verkar inte vara så vanligt? Jag läste på fb om hur han reagerade när du sa att han skulle få slippa lida mer, så fint och så kloka de är.
Jag minns när Brigade var skadad och vi åkte till Slöinge med jämna mellanrum under minst ett år, när veterinären sa att det inte skulle bli bra utan att han skulle ha bra eller sämre dagar, att vi skulle kunna ta skritturer de bra dagarna, då bestämde jag att han skulle slippa gå i hagen och vara deprimerad, han hade redan tappat så mycket av sin gnista och jag såg varje dag hur ögonen dog mer och mer. När jag sa det till veterinären, puttade B på mej med huvudet och började titta mot transporten, när vi sen kom hem och jag släppte honom i hagen började han busa med Magnus (som aldrig lekte annars) som om han var ett föl, galopperade över hela hagen, stegrade, gjorde bocksprång och kickade. Då visste jag att jag tagit rätt beslut, det kändes som om han tackade mej, för att jag tagit beslutet. När veterinären skulle komma ett par dagar senare, gick han direkt ut till den hage vi hade bestämt, utan att tveka, han som alltid brukade ta 2-3 steg i taget, stanna och vända sej om , gå - stanna osv, varje gång han skulle ut eller in. Sen ställde han sej för att vänta medan han tittade neråt vägen, så som du beskrev att Bersekur gjorde. Brigade gjorde något som Veterinären aldrig sett förut, när han fick sprutan kämpade han för att lägga sej fint som om han bara skulle lägga sej ner och vila, inte bara släppte taget och ramlade ihop. Som en sista hänsyn till mej.
Den nya katten, jama hon som vanligt? Stefans katt jamar så tyst som ett litet pip, jag tycker din kisse har exakt likadana ögon som Stefans, så jag undrar om det finns fler likheter, haha
Isak ser grym ut på fotot, och stor.
I Länghem fanns det möss under bänken, men här har jag inte märkt de förrän nu, i förrådet tog jag två förra vinter, men ingen i år.
Filmen var riktigt bra, jag skulle kunna se om den, har du sett Green Book?
Resultatet av att ha tagit petigheten med kosten ett steg till, känns som en lotterivinst, att så små förändringar kan göra sån skillnad, det är helt otroligt.
Kommentera