Veckorna går fort!
 
Idag var jag på instruktörsträff för nosework. Det var trevligt! Träffade många bekanta och pratade lite om samarbete.
Min bordsgranne. 
 
 
Jag åkte hem innan det var slut. Passade på vid em fikan, då åkte Ewa också. Jag handlade på vägen hem och kom hem runt 16.30.
 
När maten var inpackad och jag ätit lite mellis så kom Tomas.  Då gick vi ut och jobbade. Skulle sätta på en kylgrej på Tindras ben, men hon stampade av sig den! Hon fick sin medicin iallafall. Baggen fick också sin spruta. Djuren fick mat och jag mockade lite. Då ser jag att Birkir har ett sår/jack på insidan av sitt ben. Om han trampat sig själv eller om de bråkat vet jag inte. Tindra hade också ett sår/pälsfri stor fläck. Tror de är uttråkade av att gå i så liten hage.
 
Det är ju svårt! Tindra måste stå i mindre så hon inte springer. Freyja får inte stå med dem för det är ströbädd i vndskyddet.Men de två kan inte gå ihop eftersom Tindra skulle bli asfet och äta upp allt som Freyja ska ha! Hon får ju äta hela tiden så hon inte ska stressäta och få stopp igen. Hon passar bäst att ha fri tillgång. Men det funkar ju inte på de andra.
 
Den bästa hagen är ju långt ifrån oss och därmed risk för spring...Och släpper vi ner tre dit så kommer Tindra springa här hemma och Freyja dra genom tråden. Hon får inte gå där nere. Det var där hon blev dålig sist, för gräset är så långt. Pust.....
 
Ikväll åt vi lamm och drack ett glas vin. Sen somnade vi båda två! Vaknade klockan 22 och då gick vi ut och fodrade och sen blev det kaffe!
 
Imorgon har jag två kursavslutningar så nu ska jag sova!
 
 

3 kommentarer

marianne

30 Sep 2017 11:37

Men fasen vad jobbigt...så många hästar och stora hagar och ändå så pyssligt att få ihop det, måtte dina djur bli friska snart.

Lamm..mums vad gott!

Sv: vi har haft sol och värme över en vecka....jag har gått i bara linnet flera dagar...superskön, men lite synd om Ava som börjat sätta vinterpäls..hihi.
Brigade hade sträckt djupa böjsenan på h fram, på en lektion började han hoppa på tre ben och sen kunde han knappt gå hem. Jag gjorde en liten hage i den vanliga hagen för att han skulle slippa stå inne, men jag fick ju mocka den hela tiden och flytta efter hand det blev lerigt. Problemet var ju att han hade spatt också...som veterinären sa...-han skulle vila fram och hålla igång bak! Efter 1 1/2 års behandlingar gav vi upp...han kunde gått kvar med mer eller mindre bra dagar...hängt med på nån skrittur ibland, men jag kunde inte med att låta honom gå och bli deprimerad i hagen, se hans ledsna ögon som tappade glansen och livsgnistan så jag tog det svåraste beslutet...han tackade mej på många sätt då jag bestämt mej. Har skrivit ett inlägg om det.

Det är vanligt att maskinkläckta kycklingar inte blir vuxna, men trodde vet inte hur vanligt det är med framruvade... jag tror det är jag som slarvat med att byta vatten åt de...deras små magar är känsliga.

marianne

02 Oct 2017 09:49

Din bordsgranne ser lite uttråkad ut.

Det händer faktiskt lite då och då i kassan, det du berättar om...både unga och gamla som inte kan vänta med att lägga upp sina varor tills det är dens tur, allt är så jäkla stressat....ibland pikar jag den som kommer efter..."Har du bråttom?" Eller "du kanske ska vänta en liten stund med att plocka upp"

Vissa har så bråttom att få upp sina varor att de staplar och trycker ihop så när bandet går ramlar saker....sen står de och suckar och trampar stressat....och tro det eller ej, men ofta står de och kollar varje varas pris i displayen och när allt är inslaget -jaha, vänta lite jag ska bara föra över pengar!
Ibland kan jag inte hålla mej uran säger lite trött att du kanske skulle gjort det innan du börjar packa upp dina varor? Men nä..."jag visste inte hur mycket det skulle bli. Att det är kö struntar de fullkomligt i.

Den kassörskan som blängde på dej hade förhoppningsvis en dålig dag, annars kan hon sluta jobba med människor

marianne

02 Oct 2017 09:57

Jag ville ha skinnsoffa då vi bytte, men Janne ville ha tyg och det var han som betalade...nu har jag skinn, men Leo har bara varit uppe i den en enda gång.

Du kan inte ana hur det är på mitt jobb....jag har ju berättat en del.

Kommentera

Publiceras ej