Men peppar peppar så är jag inte så dålig. Om det inte blir värre..... Det började med lite halsont och sjukdomskänsla i lördags, igårkväll tappade jag smak och lukt (tråkigt) men jag känner mig mest trött.
På förmiddagen varvade jag lite tv tittande med att sy. Sydde 3 små väskor/kassar. De är så roliga och lätta att sy.
Mammas bord fick en lite vårligare duk. Tog bort julduken. Vad glad jag är att jag tog hand om några av alla hennes dukar.
Tomas följde med ut på lunchen och fodrade. Sen skulle jag gå själv med Jim. Passerade hagen och ser då att två träd vippat över tråden. Den låg på backen, bara att gå ut!
En bit av taket på lilla vindskyddet hade också släppt i blåsten.
Annars var det skönt att komma ut en stund i solen. -3 grader är alldeles lagom.
Ikväll började I vår herres hage igen. Vad glad jag blev, det hade jag missat! Det är ju så fint där, vill verkligen åka dit.
Så här står det om stället:
I närheten av vackra York, drygt två timmar med tåg från London, ligger den lilla staden Thirsk. Det var här som Alf Wights böcker om patienter och djurägare utspelade sig. Böckerna har sålt i 60 miljoner exemplar och filmades i tv-serien “I vår herres hage”. Den spelades in i 90 avsnitt och sändes i sju säsonger mellan 1977 och 1990. Serien anses vara en föregångare till dagens populära veterinärprogram. I lördags startade den nyinspelade varianten med Samuel West som den äldre veterinären Siegfried Farnon. Stor succé redan, om man får tro entusiasmen på sociala medier.
Nu är det dags för nattamat till hästarna!
