Igårkväll, sent, när vi drack kvällskaffe, slogs hundarna under bordet.

Det händer ibland. Jag tänker då ofta på alla de hundar som klassas som aggressiva.  De omplaceras eller i värsta fall  avlivas, för de har bitit någon som kanske har gått imellan. 
 
Det är inte alls ovanligt ska ni veta, att folk säger till mig: Den fick jag avliva för han var aggressiv.

Då blir jag så sorgsen. För det finns så mycket som man ofta har missat i kommunikationen, antingen mellan hund+ hund eller hund+människa.

Jag läste ett inlägg på fb idag, där det var en bild på en amstaff med blommor i näsborrarna och en stor sten i munnen. Många hade gillat den, den såg lite kul ut. Men när jag läste under hade matte skrivit att hon hade gett upp sten-fixeringen efter att ha brottat ner hunden flera gånger och försökt ta stenarna ifrån den.

Om man med våld försöker få en hund att sluta med fixeringar eller att slåss, så är man helt fel ute!!

Det blir bara värre!

Tillbaka till våra hundar.

Jim är världens underbaraste hund! Han har sina brister som de flesta. Men jag brukar inte framhäva dem tex på fb. Där skriver jag hur duktig och snäll och klok han är. För de dåliga sidorna visar han sällan och varför ska man prata om dem. 

Men så kom jag på att det kanske finns någon som tror att mina hundar alltid är sådär snälla som jag skriver och att jag aldrig har problem. Så nu vill jag berätta och hoppas att flera ska öppna ögonen och se och börja analysera vad det kan bero på om hundarna i familjen bråkar!

Jim vaktar saker och även människor. (Man kallar det resursaggression.) Inte alltid. Han leker jättefint för det mesta med både Allie och Mio. Men om han är trött tex så kan det hända saker, som igår. Han tar aldrig ifrån de andra varken ben eller saker, men om han har fått tag på saker så kan han ligga och vakta dem under bordet. 

Om jag skulle bli arg och börja straffa honom så skulle det bara bli värre. Han skulle vakta mer och även tappa förtroendet för mig. Det jag gör är bara att ta bort grejerna och säga: Så gör vi inte, i neutral ton.

Igår hade vi folk här från 9 på morgonen till midnatt! Vuxna, barn och 2 hanhundar som är ganska intensiva. Vi hade dem inte lösa ihop, för det utsätter jag dem inte för när det är rörigt. Det är jobbigt nog ändå för hundar att besök av andra hundar. Och jag hinner inte se vad som händer.

Det blev ingen vila på hela dagen. För fast en hund ligger ner så betyder inte det att den vilar! Den är påkopplad och registrerar allt som händer.

Jim satt med huvudet i mitt knä och såg trött ut. Du är så duktig, sa jag. Då reser sig Mio och knölar sig in under bordet och ska fram till mig. Det var väldigt dumt gjort! För Jim varnade bara en halv sekund sen small det och det blev kaos under bordet.

Hade inte Jim varit så trött hade det inte hänt. Jag vet att de gånger han flyger på Mio så finns det en anledning.

Mio är ofta lyhörd och vet hur han ska bete sig! Men ibland är han också trött eller glömmer bort sig. 

Jim gillar inte heller att Mio gör sig till/blir upphetsad när det kommer folk eller andra hundar. Hans blickar kan döda, men det är inte alltid Mio ser dem!

Men är man lite med och ser vad som händer så kan man för det mesta vara steget före. Med en så klok hund som Jim så är det väldigt lätt att stärka upp hans bra sidor och få honom att känna sig duktig. Till exempel om han leker fint med de andra som han ofta gör, då talar jag om han det är ett bra beteende!

För efter ett bråk är det så sorgligt att se honom. Han ser så olycklig ut och söker vår blick för att se om vi blir arga. Det har hänt att man vrålar i, men det är ju för man blir rädd själv. Jag skulle aldrig skälla eller straffa honom efteråt. 

Mio blir så rädd så han svarar emot och skriker. Men får man bara tag i Jim så slutar Mio direkt som tur är. Han vill inte bråka! 

Så det händer även hos oss att det blir bråk. Men jag vet varför och jag hoppas att alla som kallar hundar för aggressiva tar reda på vad det är som gör att den reagerar så.

Det finns alltid en eller flera förklaringar.


 







Kommentera

Publiceras ej