Härlig fredag med vårkänslor!

Klockan 6.11 tyckte Allie att jag skulle gå upp. Gå och lägg dig, sa jag! Klockan 7.11 (!) kom Jim och bankade med svansen i elementet..... Jag låg kvar en liten stund till iallafall. Tomas sover i soffan, både dag och natt. Hur kan man sova så mycket...? Jo, jag vet ju. Har själv gjort det när jag hade värk. Sov och sov.
 
Hela fm var det sanering av hemmet. Snabbvarianten. Dammsög av golven, städade toan och plockade som vanligt. Det värsta jag vet är att ha grejer överallt, utspritt. Annars kan jag stå ut med skitiga golv. Det hör ju till hundägandet. Jag har mina knep för det där utspidda. Jag tar en korg eller en låda och lägger ner saker i. Har hellre lådor med bråte i än utspridda saker.
 
Till slut gick hundarna och jag ut. Vi var ute ett par timmar och jobbade i stallet. det var så skönt trots att det blåste.
 
Sen gick vi in och lagade pannkakor. Fredagsmat! Sen ut igen. Då kom Marie, My och Moa. Tjejerna red först Prins och Beris. Marie longerade Disa en stund. Sen red jag Tindra, My red Birkir och Moa tog Freyja. Så idag blev alla ridna igen! Det blåste halv storm så vi höll oss på ridbanan.
 
Innan jag gick in så gjorde jag klart hos fåren. Så var klockan redan 18.30.
 
Lagade en god kycklinggryta till kvällsmat. Med oliver och fetaost.
 
Sen har jag fixat med lite papper till mina kurser som startar imorgon.
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Marianne

Är det de ljusa morgnarna som gör hundarna morgonpigga? Leo sover tills jag står redo att gå och släppa ut hästarna, sen lägger han sej i sadelkammaren tills jag gar mockat och gjort klart, då går han in och lägger sej igen och sover till 10-tiden....
Tomas behöver sova så han blir frisk...

Jag tyckte också det var skönt när barnen flyttade hemifrån, men visst var jag lite orolig, jag är ju den typen, vi har alltid haft bra och tät kontakt och de drar sej inte för att be om hjälp om de behöver..jag flrstår inte heller varför man gråter eller blir deppig för att barnen flyttar?! Ville de att vuxna barn skulle bo hemma? Eller var det för att de inte ville att de skulle bli vuxna? Man ska väl vara stolt att man fostrat barnen att bli självständiga och att klara vuxenlivet?!

Det var mycket att göra på jobbet den dagen och jag hade ju telefontid med läkaren...jag kom liksom inte undan kunderna och samtalet dröjde, så jag bröt ihop en stund av stressen...när läkaren ringde hade jag lämnat telefonerna till de andra och gått in på lagret...

Så himla tråkigt med Disa, vad hände?

2017-03-19 @ 20:32:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0