Min mamma finns inte mer.
 
Hon somnade in förra veckan på onsdagen. 
 
Det gick så fort utför. Hennes syresättning var usel när hon lades in och det blev sämre och sämre.
 
Hon somnade in på kvällen, vi hade alla varit där under eftermiddagen. Då var hon klar och pratade med oss, men väldigt trött. När vi åkt hem för en stund, så somnade hon in.
 
Det var först en lättnad. Hon kämpade så för att få luft.
 
Men varje dag är det nya påminnelser om att hon inte finns kvar. Jag tänker ringa och berätta saker.
Ofta ringde jag i bilen när jag skulle iväg någonstans.
 
Jag jobbade idag, första tillfället sedan det hände. Men det var skönt att vara tillbaka, att få annat att tänka på.
 
Ikväll var jag i hennes lägenhet. Hämtade några saker som jag först fått okej av de andra att ta. Tre prylar från min barndom, en tavla, en kanna och en keramikburk som står mammas köttbullar på.
 
Idag strosade jag runt, vek lite tvätt, tittade på foton, lade några saker i en hög som jag gärna vill ha.
 
Det här fotot tog jag med mig idag med. Min mamma, jag och min mormor som jag älskade så mycket och hon dog alldeles för ung, bara 67 år. Min mamma blev 81 år.
 
 
 
 
 
 
 
 

2 kommentarer

marianne

12 Oct 2021 11:38

Men åååå så tråkigt, vad ledsen jag blir för din & familjens skull och jag beklagar förlusten, även om jag tror att det innerst inne var väntat så är det svårt att förlora någon så nära.
Vet du vad jag tror, hon väntade på rätt tillfälle, ni alla hade varit där och sen var hon redo att släppa taget, jag har sett det tidigare.
Vilket fint foto du hittade på er <3
81 år, det är ändå ett långt liv hon haft, min mamma hade precis fyllt 83.

Sv; Jag vet inte om det är vädret, stress, stöket med att flytta runt möblerna inför golvbyten eller allt tillsamman, som gör värken, men detta är den värsta jag haft på flera, flera år, jag blir ju arg och elak av värken, så försöker vara ensam, men nu börjar det lätta.
Om du ser ett nät med en spindel i, så kan du trasa sänder det, då börjar den (förmodligen) genast att laga det.
Vågorna gör jättefina mönster i sanden, riktiga konstverk.
Ouzo är smaksatt med anis, helt genomskinligt rent, men med vatten blir den grumlig, syrran serverar med isbitar som gör den grumlig.
Om vi får till en träff ska du få smaka.


Anne

12 Oct 2021 21:42

Får också beklaga sorgen.Det är jobbigt när livet tar slut och saknade tar vid.
Tavlan med tre generationer är fint minne.

Kommentera

Publiceras ej